Analys av theguardian.co.uk

I den här artikeln analyserar jag en av Storbritanniens största mediewebbplatser theguaridan.co.uk. Jag tittar närmare på målgrupp, innehåll, utseende och användbarhet. I slutet av artikeln sätter jag betyg på webbplatsen.

Målgruppen är välbeställd medelklass

På wiki.answers.com kan man läsa följande beskrivning av the Guardians målgrupp: Champagne Socialists. The sort of people who have secured their livelihood comfortably in the British middle class and then decide to make astute value judgments upon the very system that aided their rise to comfort and wellbeing.  Another word would be hypocrites.”

Enligt wiki.answers.com är de som läser the Guardian alltså en välmående grupp som är kritiska till det system som gynnar dem själva. The Guardian har en sida för sina annonsörer där de skryter om sina läsare. Många av läsarna är ”progressives”, det vill säga moderna och framstegsvänliga människor. ”Progressives” är nyfikna och tycker om förändring och teknik.

le illustration

Illustrationen visar att ”progressives” tillhör medelklassen i större utsträckning, är rikare, oftare har jobb och är yngre än den genomsnittliga britten. Alla som läser GNM:s produkter är inte ”progressives” men man vill nå den här gruppen i större utsträckning. Illustration: Lånad från theguardian.com.

Tabellen nedan visar statistik över vilka som besöker theguardian.co.uk och den genomsnittliga brittiska besökaren på nätet. I Storbritannien står AB för samhällsklasserna A – övre medelklass och B – medelklass. C står för lägre medelklass.

theguardian.co.uk Den genomsnittliga brittiska besökaren på nätet.
Kvinnor 43 % 49 %
16-34 år 45 % 35 %
Har barn 40 % 40 %
Universitetsexamen 71 % 40 %
AB 40 % 29 %
ABC1 65 % 57 %
Hushållet har en inkomst från 50 000 pund per år 40 % 31 %
Chefer 19 % 16 %
Utbildade, diplomerade 32 % 12 %

Källa: Statistiken kommer från theguardian.com.

Ovanstående statistik tyder på att många av theguardian.co.uk:s läsare är ”progressives”. Men det är anmärkningsvärt att den mindre seriösa mediewebbplatsen thesun.co.uk har ännu fler läsare från socialgrupp ABC1, 68 procent varje vecka och 71 procent dagligen. En grupp som jag tror att theguardian.co.uk skulle vilja nå i större utsträckning är kvinnorna. De besöker theguardian.co.uk i mindre utsträckning än vad de besöker andra sidor på nätet.

Texterna och innehållet är anpassat till målgruppen

Språket i artiklarna är konkret, rakt och aktivt. Jag som är van att läsa på engelska men inte har det som modersmål förstår sammanhangen men inte alla ord. Innehållet i rubrikerna, tonen i artiklarna och motiven på bilderna gör att sidan känns seriös. När man tar upp ämnen som sex och droger så är tonen eftertänksam och reflekterande. Antalet annonser är sparsamt och de annonser som finns är relativt små.

Skärmbild (37)

På ”Comment is free” kan även läsarna starta diskussioner. De debattartiklar som man väljer att publicera representerar olika åsikter men man är tydlig med att tyngdpunkten är artiklar som speglar The Guaridans profil som progressiv, liberal och med vänsterinriktning. Foto: Skärmdump av theguardian.co.uk.

Video, bilder och poddar – kvalitén och utbudet imponerar

Förutom att det ligger bilder och videoklipp i anslutning till artiklarna så hittar du en respektingivande mängd videofilmer under fliken Video. De handlar om allt från världsnyheter till musik. Under Audio & podcasts hittar dy poddar inom en rad områden såsom komedi, sport och vetenskap. Klickar du vidare på länken In Pictures hittar du bilder av mycket hög kvalitet på allt från en nyfödd elefant till svälten i Somalia. Vill du däremot titta på halvnakna kvinnor så förekommer de betydligt flitigare på andra webbplatser.

De interaktiva sidorna håller ojämn kvalitet

Under fliken Interactive guides hittar du interaktiva sidor. Du kan bland annat skriva in ditt födelsenummer och se hur temperaturen har stigit på jorden under din livstid och hur mycket den kan komma att stiga under resten av ditt liv. Du kan också till exempel klicka på en karta av Australien för att se hur många som har solfångare i olika delar av landet. De interaktiva sidorna presenterar en del intressant information men håller ojämn kvalitet. Det känns som att man tycker att formatet är så roligt så att kravet på innehållet är lägre här än när man använder sig av andra format.

Utseende och användbarhet

En bra webbplats måste vara både snygg och användbar för att få och behålla läsare. Den ska också följa mönster för var man hittar saker och hur de ser ut. Mönstren gör att läsaren känner igen sig och känner förtroende för webbplatsen.

Den relativt sobra färgskalan theguardian.co.uk bidrar till att den känns seriös. De blå rubrikerna ger ett svalt intryck. Webbplatsen har mycket text och många olika artiklar på varje sida. Jag tycker att det signalerar att man har höga förväntningar på sina läsares förmåga att ta till sig information.

Skärmbild (34)

Här är ett exempel på en liten bild med en kort text. Under bilden finns en punktlista med länkar till relaterade artiklar. Bild: Skärmdump av theguardian.co.uk.

Skärmbild (42)

Utseendet och innehållet skapar tillsammans en hemsidas personlighet. De poppiga färgerna på rubrikerna högst upp gör att webbplatsen känns modern och ungdomlig. Foto: Skärmdump av theguardian.co.uk.

Skärmbild (43)

Serifferna är inringade. Foto: Skrämbild av theguardian.co.uk.

Jag tycker att typsnitten är snygga och luftiga. Typsnitten i loggan och i de större rubrikerna har seriffer vilket är snyggt. En seriff är ett tvärstreck som avslutar en bokstavsstapel. På webben är det lättare att läsa bokstäver utan seriffer. Därför har bokstäverna i löptexten och i de små rubrikerna inga seriffer.

För att motverka plottrighet och göra sidan användarvänlig använder man sig i webbdesignen av rutnät som på sidan visar sig som spalter. På theguardian.uk.co är sidorna indelade i tre spalter.

Skärmbild (36)

Förstasidan liknar de andra sidorna och har de tre karaktäristiska spalterna. Det är inte ristat i sten utan något som webbplatsen förhåller sig till flexibelt beroende på sidornas innehåll. Förstasidan som du ser på bilden har en extra spalt längst till höger. Foto: Skärmdump av theguardian.uk.com.

Tomma utrymmen gör det lättare att hitta och läsa

Skärmbild (41)

Det aktiva utrymmet är ingen slump utan en strategi för att öka användbarheten. Foto: Skärmdump av theguaridan.co.uk.

En bra webbsida behöver balans mellan tomma och fyllda utrymmen. Man skiljer mellan passiva utrymmen som ligger utanför området med innehåll och aktiva utrymmen som ligger i området med innehåll.

Screenshot_2013-10-05-19-38-40

Så här ser bilden ut på mobilen. Foto: Skärmdump av theguardian.co.uk.

På webben kan man minska det passiva området. Men det aktiva utrymmet gör det lätt att hitta, skumma och läsa. För mycket aktivt utrymme kan göra det svårt för läsaren att veta om sidan är slut eller om en rubrik hör till en text.

Webbplatsen theguardian.co.uk använder sig av följsam webbdesign vilket innebär att sidans design anpassas till webbläsarens fönster. När du öppnar sidan på mobilen visas bara en kolumn och en del av texten filtreras bort. Texten som visas på mobilen är tillräckligt stor för att den ska vara lätt att läsa men på en del ställen uppstår det onödiga passiva utrymmen.

Rubriker och länkar

Rubrikerna vägleder läsaren genom texten och är ännu viktigare på webben än i andra texter. Dels för att de kan ge träffar i en sökmotor men även för att du bara ser en del av artikeln på bildskärmen. Webbplatsen theguardian.co.uk är lite ojämn när det gäller att sätta mellanrubriker. I vissa artiklar förekommer de flitigt men i andra ser jag att de gärna skulle kunna ha att lagt in fler.

Länkar kan distrahera läsaren när de ligger mitt i en artikel eftersom läsaren måste ta ställning till om han eller hon ska stanna kvar på sidan eller börja läsa någon annanstans. I de flesta artiklar på theguardian.co.uk håller man nere antalet länkar. De länkar som finns går ofta till andra artiklar. Jag tycker att det är intressant att man ibland väljer att länka till Wikipedia som inte är en helt pålitlig källa.

En snygg webbplats som levererar och ställer krav på läsarna

Webbplatsen theguardian.co.uk är snygg, rolig och ungdomlig. Jag uppskattar den seriösa nyhetsrapporteringen, tilltalet och tycker att det är skönt att slippa bilder på halvnakna kvinnor. Allting du ser på webbplatsen är gratis men prenumererar du på digitalversionen av papperstidningen så får du även tillgång till allt som finns i papperstidningen.

Om man drog ner antalet bilder och artiklar skulle webbplatsen bli mer användarvänlig och lättare att orientera sig på även för grupper som faller utanför webbplatsens primära målgrupp. En idé vore att ta fram alternativa sidor för de som har kognitiva problem och har svårt att tillgodogöra sig innehållet trots att de tilltalas av webbsidans personlighet.

Jag ger webbplatsen betyget 8 av 10.

Källor:

  • www.guardian.co.uk
  • www.sun.co.uk
  • www.datatermgruppen.se
  • Söderström, Jonas: Att skriva för webben är att skriva för publik
  • Redish, Janice: Letting Go of the Words – Writing Web Content that Works
  • Nieders Robbins, Jennifer: Learning Web Design
  • Jason Beaird: The Principles of Beautiful Web Design.

Analysuppgift: Skriv en analys av en stor mediewebbplats på 7 000–8 000 tecken.

Annonser

Så upptäcker du Stockholm på skridskor

Jag har åkt på plogade sjöar och tyckt att känslan är fantastisk men Mats Ljungberg som är ledare inom Friluftsfrämjandet vill inspirera folk att komma ut på naturisar. – Det är en helt annan upplevelse. Oavsett om du väljer att åka på naturis eller plogade banor så hittar du tipsen här.

Att åka långfärdsskridskor är ett utmärkt sätt att komma ut i naturen och samtidigt få motion. Ska man åka på naturisar är säkerheten a och o. – Även om man åker med kunnigt sällskap är det jättebra att ha gått igenom en plurrövning, säger Mats Ljungberg. Han berättar att det brukar kännas kallare att ramla i om man gör det medvetet än om man gör det ofrivilligt.

Det kan vara bra att veta hur man reagerar om man skulle ramla i en vak. En skridskoåkare berättar hur det känns att plurra.

Har du svårt att tänka dig att frivilligt hoppa i kallt vatten så erbjuder både Friluftsfrämjandet och Stockholms Skridskoseglarklubb (SSSK) plurrövningar på somrarna. Där får du en känsla för hur du flyter med hjälp av ryggsäcken och hur du tar dig upp med hjälp av isdubbarna.

plurr

När olyckan är framme så är det viktigt att vara väl förberedd. Men Mats Ljungberg i Friluftsfrämjandet har bara ramlat i två gånger trots att han åker skridskor på okända isar och är ute omkring 30 gånger per år. Foto: Lånat från iswebben.se.

Så väljer du skridskor

Enligt Svenska Skridskoförbundet lönar det sig i längden att satsa på långfärdsskridskor med god kvalitet av ett erkänt märke.

När du ska välja skridskor ska du välja om du vill ha lös eller fast häl. Skridskor med lös häl gör att man kan åka snabbare genom att ta längre skär. Fördelen med fast häl är att de fungerar för alla och i alla fören. – Är man helt nybörjare tycker jag att man ska börja med skridskor med fast häl, säger Måns Lundberg som äger företaget Pikmakarn som säljer utrustning för långfärdskridskoåkning. Om man har ett par vandringskängor så kan man köpa ett par skridskor för 800 kronor till dem, tipsar Måns Lundberg.

Både Mats Ljungberg från Friluftsfrämjandet och Georg Lewin som är ledare inom SSSK säger att det är en vanesak vilken sorts skridskor som man föredrar. Ingen av dem har upplevt att de åker så mycket snabbare med löshälsskridskor. Men för en hastighetsåkarna är löshälsskridskon en självklarhet.

löshälsskridsko

Löshälsskridskon blir allt vanligare men de flesta har fortfarande fast häl, berättar Måns Lundberg i Pikmakarn. Foto: Lånat från Oslo Sportslager.

Så väljer du pjäxor

Pjäxorna ska passa ihop med långfärdsskridskorna. Det är viktigt att de är bekväma. – Köp dem inte på nätet utan prova många olika, säger Måns Lundberg. Han berättar också att ett par bra pjäxor kostar från 1000 kronor.

Kläder och skydd

Lager på lager fungerar bra på skridskoisen. Ta på dig bekväma och lätta kläder som tillåter rörelse. Undvik bomull och ha i stället kläder i ull eller syntet.

De flesta som har åkt ett tag har knäskydd och armbågsskydd men Måns Lundberg tycker att man ska ha skydd från och med första skäret. Det är viktigt att skydden har hårda skålar så att de håller för en smäll. – Det är inte alls fel att använda hjälm, säger Georg Lewin som själv har haft svårt att hitta någon hjälm som riktigt lämpar sig för skridskoåkning.

Folkslipen

300 kronor kostar Folkslipen hos Pikmakarn. Måns Lundberg tycker att alla ska ha egna slipgrejer eftersom man ska slipa skridskorna efter varje tur. Att du slipar själv är också en garanti för att det blir bra. Foto: Lånat från pikmakarn.com.

När du ger dig ut på plogade sjöar

När jag har åkt på plogade sjöar har jag inte haft någon speciell utrustning eftersom jag tänkt att om isen hållit för en bil så ska den hålla för mig. Mats Ljungberg tycker att man ska ha med sig isdubbarna även om man åker på ”säkra” banor. När man pratar om plogade banor är det skillnad mellan till exempel Norrviken när den är nyplogad och Vikingabanan där folk ibland har trillat i på grund av vilda råkar. Om Vikingabanan inte har plogats på ett tag bör man ha full utrustning.

SSSK har en lista med plogade banor i Stockholmsområdet. Titta på respektive kommuns hemsida för att ta reda på om banorna är plogade. Du kan också hitta information på Skridskonätet där medlemmarna själva rapporterar in läget.

När du ger dig ut på naturis

För en säker skridskofärd på naturis behöver du ha Kunskap, Utrustning och Sällskap (KUS). Genom att åka med en erfaren ledare från Friluftsfrämjandet eller SSSK får du sällskap och hjälp med kunskap om isen. De här sakerna ska du ta med dig:

  • Isdubbar med visselpipa – Med hjälp av isdubbarna tar du dig upp om du skulle ramla i. Håll dem rättvända och lättåtkomliga runt halsen.
  • Ryggsäck – Ryggsäcken är din flytväst och här har du ett ombyte, mat och dryck. För att ryggsäcken ska hålla dig flytande om du ramlar i ska den rymma 40-50 liter. Den ska ha midje- och grenband eller benslingor. Du packar ombytet i plastpåsar längst ner.
  • Livlina, linfångarrem med karbinhake – Livlinan är till för att du själv ska kunna få hjälp att komma upp och för att du ska kunna hjälpa andra. Den ska vara 20 meter lång.
  • Ispikar med fallskyddsfunktion – Ispikarna kan du hålla farten med i motvind, stödja dig på om underlaget inte är bra och ha som fallskydd så att du slipper åka omkull i onödan. Med övning kan du lära dig att med pikning bedöma isens kvalitet och tjocklek.
naturis_2

Långfärdsskridskor ger avkoppling och glädje. Genom att motionera i naturen sänker du stressnivån i kroppen. Foto: Lånat från Friluftsfrämjandets hemsida.

Kubbar och uthyrning

Både Friluftsfrämjandet och SSSK ordnar både kurser och turer. De är ideella föreningar vilket gör det billigt att vara medlem och att delta i aktiviteter. Vill du ha något att sikta mot så kan du rikta in dig på någon av tävlingarna 2014.

Innan du investerar i pjäxor och skridskor kan du börja med att hyra. Nedan hittar du länkar till ställen som hyr ut långfärdskridskor:

  • Skridskotullen vid Norrviken i Sollentuna, 80 kronor första timmen sedan 20 kronor för varje påbörjad 20-minutersperiod för fasthälsskridskor
  • Hellasgården i Nacka, 100 kronor i timmen för fasthälsskridskor och 150 kronor för löshälsskridskor
  • Cykel Staden på Birger Jarlsgatan, 195 kronor per dag för fasthälsskridskor
  • Cykelstallet på Scheelegatan 15, 200 kronor per dygn för fasthälsskridskor och 300 kronor per dygn för löshälsskridskor.
fika

Det är väl aldrig så gott att äta och dricka som när man har sportat. För Mats Ljungberg är förmiddagskaffet en höjdpunkt. Georg Lewin påminner om att vätska ingår i basutrustningen. Foto: Lånat från Friluftsfrämjandets hemsida.

Uppgift 3: Skriv en artikel till en facktidningswebb, till exempel om vad du behöver veta inför att åka långfärdsskridskor i vinter. Den ska vara mellan 4000 och 8000 tecken.

Behåll våra gemensamma trädgårdar – parkerna i stan

Stans parker är inte bara till för oss som bor inne i stan utan för alla som vistas här. Stockholm är vår vackra pärla! Något så speciellt som en storstad där du alltid har nära till naturen. Stockholms stad och byggmästarföretaget Abacus tänker nagga Lilla Blecktornsparken i kanten – låt bli!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Den perfekta platsen för en picknick i Lilla Blecktornsparken är snart bara ett minne. Det finns ingen information på Stockholms hemsida men jag ringer upp Christina Winberg på exploateringskontoret. Hon berättar att marken redan är såld till byggmästarföretaget Abacus. När de väl har byggt här så får vi inte tillbaka platsen.

Ett argument för att bygga i Lilla Blecktornsparken är att man inte kommer att bygga i parken utan på en gräsmatta bredvid… Om den är en gräsmatta eller en park är egentligen ointressant för alla oss som besöker den. Många föredrar den här lite lugnare delen av Lilla Blecktornsparken.

Att trycket på Stockholms parker är hårt och att slitaget är stort bekräftar Bodil Hammarberg i en artikel i Svenska Dagbladet den 4 juni 2008. Hon arbetar med parkutveckling och parkförvaltning i centrala Stockholm.

Bygg utåt

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Inne i stan? Ta med matlådan eller hämtmaten till parken!

Att bygga i Lilla Blecktornsparken ger pengar till staden och till Abacus som ska bygga här. Att det bidrar med nya bostäder låter fint men argumentet ekar tomt. 16 lägenheter och en förskola ger huset i lilla Blecktornsparken.

Det löser inte ens en liten del av den akuta bostadsbristen i Stockholm vars invånarantal ökar med 35 000-40 000 personer om året. Ett mer konstruktivt förslag är det som Handelskammaren har tagit fram. Genom att bygga ut tunnelbanenätet skapar man förutsättningar för 350 000 nya bostäder.

Alla kan ha en grön oas

En kollega som bor på pendeltågsavstånd till stan konstaterar att man inte kan få allt. Därför tycker hon inte att vi som bor i stan ska ha tillgång till grönområden eller parker. På ungefär samma sätt argumenterar Lisa Magnusson i sin krönika i Metro den 5 mars 2013. Visst är det fantastiskt på många sätt att bo centralt och ja, jag har valt det men det betyder inte att jag har allt. Precis som många andra som bor i stan har jag en relativt liten lägenhet som saknar balkong. Desto viktigare känns det att ha en trädgård även om jag delar den med mina grannar och alla andra som har lust att komma dit.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

I mitten av september kan man hitta lediga bänkar i utkanten av Lilla Blecktornsparken. Men varma sommardagar är platsen välbesökt av människor som äter, solar och läser.

Forskningen visar att det finns en koppling mellan den fysiska miljö man vistas i och hur man mår. Det är viktigt med grönområden i närheten av där vi bor för att vi ska kunna må bra. Alla kan inte bo i stan och alla kan inte ha en egen trädgård men alla kan ha en liten grön oas.

Välkommen till parken!

I kommentarsfält på nätet kan man läsa att vi som bor i innerstan är egoistiska. Vi vill själva ha det bra men inte släppa in några nya. Jag tror inte att vi varken är mer eller mindre egoistiska än andra. Men det bästa med parkerna är att de är generösa – alla är välkomna och inträdet är fritt!

 

Här kan du läsa mer

Gå ut min själ, en forskningsöversikt om hälsoeffekter av utevistelse i närnatur utgiven av Folkhälsoinstitutet 2008.

Stora parker i staden är en ny trend, artikel i Svenska Dagbladet den 4 juni 2008.

Så löser vi bostadsbristen, Lisa Magnusson argumenterar för att förtäta staden i Metro den 5 mars 2013.

Vill bygga ut tunnelbanan, Handelskommarens förslag på hur man ska lösa Stockholms bostadsbrist i FastighetsNYTT den 5 september 2013.

 Uppgift 2: Skriv en debattartikel på 2 500 tecken inklusive blanksteg.

”Hon offrade sitt liv för att rädda mitt”

Frida hamnade i en knivduell när hon var i Argentina. När hon festar syns ett ärr på hennes högra hand. Men för Erna Gerd Johansson som ställde sig i mellan gick det sämre. ”Hon hade ingenting att hälsa Sverige, men hon bad mig dricka ett glas för henne på krogen Ultra Mar” säger Frida torrt.

Frida röker sin pipa

”En kvinna som hette Gorane försökte sticka kniven i mig! Jag hade ju varit med hennes kille”, säger Frida och drar lite på munnen. ”Killen frestade mig lite mer än vad jag tålde”,

Argentina var härligt galet 

När jag sist träffade Frida var hon en uppsluppen tjej som såg fram emot att segla till Argentina. Nu möts jag av en distanserad kvinna. Hon har sminkat sig mörkt runt ögonen och börjat röka pipa. ”Allt var så härligt galet i Argentina. Här pratar alla bara om sina bostadsrätter och att renovera kök”, fnyser Frida föraktfullt och tittar utmanande på mig.

Vad var det som var så härligt med Argentina? Folk renoverar väl kök där också?

Fjäril

En av Argentinas många fjärilar

Frida himlar med ögonen. ”Vi spelade kort, red barbacka på fyllan och männen som var som…de var som fjärilar. Vinet var billigt och samtidigt  fanns det mycket att välja på. Systembolaget! Svenskarna vill ju ha sin mamma staten. Men för min del, vill folk dricka så får dom tag på det ändå.”

Men det galna livet ledde till att din väninna omkom. Kan du berätta vad som hände?

Fridas ögon blir blanka men hon snörper ihop munnen. ”Att Gerd dog hade ingenting med festandet att göra. Det var den där Gorane som var så fruktansvärt svartsjuk. Sjuka människor finns det överallt och hon var spik nykter när hon drog kniven mot mig.

skägg

Den mystiska Erna Gerd Johansson var från Uddevalla

Jag blev jävligt rädd faktiskt. Men Gerd var snabb och Gorana hann bara rispa min högra hand. Atención! ropade Gerd när hon sprang i mellan. Det sorgliga är att den där skatan Gorana inte hejdade sig utan stack kniven rakt i hjärtat på Gerd”.

Gerd gav allt hon hade till Frida 

Frida frågade Gerd om hon hade något att hälsa till Sverige. Tyvärr hann Frida aldrig få veta någonting om Gerds släkt och vänner. Enligt Gerd skulle de för allt i världen inte besväras.

”Det sista Gerd gjorde var att ge både sin häst och sina pengar till mig så att jag kunde ta mig tillbaka till Buenos Aires”, säger Frida och stirrar ut genom fönstret.

Hur lärde du känna Goranas kille?

”Han och Gorana arbetade på samma gård som oss. Jag och Gerd hade fått jobb som cowgirls i Estáncian La Posta.  Jag hade inga avsikter med Goranas kille men han gillade när jag spelade banjo för honom på hans rum. Han var otroligt vacker och det ena ledde till det andra…”

Hur kom det sig att Gerd bodde i Argentina?

Frida berättar att Gerd arbetade med snickerier på en båt men blev kvarglömd i Buenos Aires där hon fick jobb som stallkneckt. ”Mycket mer vet jag inte, jo förresten hon var från Uddevalla”.

Vad händer nu Frida?

”Det är höst och många jag känner har börjat plugga eller jobba. Själv har jag ingen motivation. Sedan Gerd dog känns allt så grått på något sätt. Och Sverige… Frida verkar fastna med blicken någonstans långt bort och är tyst en lång stund.

Men så vaknar hon till, ”En sak är säker, jag ska lära mig flytande spanska!”. Så får hon bråttom hem för att plugga. ”Glosorna måste man nöta in. Adiós!” säger Frida samtidigt som hon sätter på sig kappan och den stickade schalen. Genom kaféfönstret ser jag henne tända sin pipa och dra ett halsbloss innan hon raskt promenerar hem.

Uppgift 1: Skriv en intervjutext

Att utifrån Balladen om Ernst Georg Johansson skriva en artikel på 3000 tecken inklusive blanksteg.